Rosa damascena
Damaskgruppen har troligtvis sitt ursprung i norra Persien. Därifrån spred de sig över hela Mellanöstern, till grekisk-romerska riket, och så småningom till övriga Europa. Sen urminnes tider har damaskrosorna odlats för tillverkningen av rosenvatten och rosenolja. Den väldoftande rosen nådde sin höjdpunkt vid mitten av 1800-talet, då omkring 300 sorter fanns på marknaden. På Österlen har ett stort antal både kända och okända damaskrosor återfunnits under rosinventeringen. Till de vi lyckats identifiera hör Blush Damask, som på flera ställen förvildats till stora buskage. Damaskrosor är lätta att odla och kräver lite skötsel. De trivs på alla jordar, även lätta och magra. Blomningen är riklig, från mitten av juni till mitten av juli.  


Damaskros.
 Foto: Mia Gröndahl

 
 

’Celsiana’,1817
Rosens ursprungliga namn lär vara ’Belle Couronnée’. Medelstora, fyllda, något lösa blommor i mörkt rosa. Stark doft. Bladverket ljust grågrönt. Få taggar för att vara en damaskros. Höjd 1,5 m. Zon V.

’Leda’, 1831
Även känd under namnet ’Painted Damask’.Medelstora, tätt fyllda blommor i rosa-krämvitt, där de yttre kronbladen har en rödviolett kant. Knopparna är rödbruna. Medelstark doft. Mörkgrönt bladverk. Taggig. Höjd 1 m. Zon IV.

’Mme Hardy’, ca 1831
Rosen är uppkallad efter skaparens hustru, Felicité, och bör kallas vid sitt fullständiga namn ’Félicité Hardy’. En av få vita sorterna bland damaskrosorna. Medelstora, tätt fyllda, något skålformade blommor i krämvitt med en svag ton av rosa. Medelstark doft. Ljusare grönt bladverk. Taggig. Höjd 1 m. Zon V.

’Duc de Cambridge’, före 1848
Medelstora till stora, tätt fyllda blommor i nyanser av karminrött och mörkt rosa. Stark doft. Engångsblommande. Mörkgrönt bladverk. Taggig. Höjd 1,2 m. Zon V.
 

  

Hem          Nästa